Helginaktiviteter

Jag vaknade tidigt imorse av en retsam hosta (min egen bör jag kanske förtydliga, så inga onödiga spekulationer sätts igång :)) och klev upp. Sedan har dagen tillbringats i TV-soffan framför skidor och film och diverse program. Jag kan få lite dåligt samvete av inaktivitet, men ikväll väljer jag att skylla på förkylningen, som behöver kureras med vila och tedrickning. (Och som min goda vän skulle ha sagt, jag är stor nog att själv bestämma hur jag vill tillbringa en ledig dag.) Nåväl, jag har inte bara drabbats av förkylning, det verkar också som då förra sommarens stickmani har återkommit. Jag har stickat och stickat och stickat och roligt är det. Nu ser jag slutet och det verkar bli en kofta vad det lider.

Kanalen Comedy Central brukar ha bra stå-uppkomiker på helgerna. Inatt var det Robin Williams som underhöll och han var betydligt fräckare än jag hade trott han skulle vara. Men rolig. Men det är en sak jag inte begriper med den kanalen och det är att speakerrösten som presenterar och promotar program skriker. Jag vet inte om det är tänkt att låta hysteriskt roligt, men det fungerar inte. Det bara irriterar. Men det måste ju gå hem hos en del, även om jag inte förstår det, på samma sätt som jag inte förstår att det finns de som tycker att serier typ Alla älskar Raymond eller Jims värld är roliga.

Dagens sedda film heter Into the wild. Jag vet inte riktigt vad jag tycker, eller kanske hellre hur jag ska formulera det jag tycker. Ska fundera lite mer så kanske jag kommer fram till något. Jag kan i alla fall säga att den är sevärd och ett citat satt sig i mitt huvud:

Happiness is nothing if not shared.



Och nu är klockan efter ett igen och jag borde vara trött men är det inte. Jag stickar väl en stund till så kanske John Blund kommer.