För kännedom

Idag har jag frostat av frysen. Det gick bra när jag väl hittade rätt avstängningsknapp. Och igår kopplade jag ihop min dator med min TV, och då hittade jag rätt på en gång, som ingenting. Det känns lite som Lotta på Bråkmakargatan; Ja, jag kan allting faktiskt. Fast det förstås - inte slalom... ;)

Svenskhet

Man behöver inte vara ett fan av Ranelid för att kunna se att han har en poäng:  "Du rår inte över var du föds, när du föds eller vem som är din mamma eller pappa... Du ska respektera detta."

Eller vad säger ni?
 

Idiotisk argumentation

En sak som är både bra och dålig med att bli lite äldre, är att man på något vis får bättre sinne för proportioner. Med det menar jag att jag inte längre, eller kanske hellre, inte alltid, hetsar upp mig över sakernas tillstånd. Jag brukar tänka på det Stenmark sa, att det inte går att förklara för någon som inte begriper, när jag tycker att min omvärld beter sig mindre begåvat.

Men nu måste jag bara få säga ett par ord om den pågående pepparkaksgubbedebatten och Walt Disneys borttagande av stereotypa filmfigurer. Jag tänker inte redogöra för debattens innehåll (man får googla om man vill bli uppdaterad). Jag vill bara säga att jag blir så upprörd när man sammanblandar och överförenklar debatten och drar slutledningar av typen "Jaha, nu måste vi förbjuda allt som är brunt, bajs till exempel." Det handlar inte om det! Varför kan man inte sakligt diskutera de problem vi har med till exempel rasism eller sexism? Johannes Anyuru skriver i en intressant debattartikel: "Varför finns det en så stor beredskap i Sverige att omedelbart driva med det ganska okontroversiella påståendet att vissa bilder eller ord eventuellt hjälper till att upprätthålla en rasistisk struktur?" Om ni vill läsa hela artikeln så finns den här: För vita svenskar är rasisten alltid någon annan . Karin Ketchupmamman, vars son inte fick vara pepparkaksgubbe, skriver så här: Pepparkaksgubbar och nötter. Det är två exempel på röster som nyanserar debatten och vår värld behöver fler nyanser, inte färre!

Torris

Idag har jag för första gången i mitt liv köpt torrschampoo. Det är en sorts pulver som man sprejar i håret, gnuggar runt lite och vips så är håret rent. Visst verkar det praktiskt?! Användbart, till exempel, en morgontrött morgon när det är minus 30 och man är lite sen. Så tänkte jag när jag stod med flaskan i handen på Åhléns. Nu tänker jag att det kanske är lite äckligt;

Torrshampoo - för oss som inte orkar duscha... :)

Och ps: Jag ska se Springsteen i Stockholm i maj! Ds.