Helikopter

Min dator låter ibland som en helikopter på väg att lyfta och det kan aldrig vara bra. I fredags blev skärmen dessutom blå och det stod något om allvarligt fel. "Blue screen of death" tror jag det kallas på dataspråk. Dammsög den ikväll och tycker att den tystnat något, men jag måste nog inse att den sjunger på sista versen, en 5-6 år gammal dator är väl att betrakta som en fossil bland datorer. Så då är frågan: köpa en ny burk eller en bärbar?

Jag konsumerar, alltså är jag.

Modell för en kväll

Så här kan man se ut när man har varit modell för en kväll. Det var riktigt roligt att bli sminkad och fotad även om jag inledningsvis kände mig rätt fånig när jag skulle försöka posera. Men det gick över och det blev några bra bilder vilket var lite otippat för en som aldrig tycker att hon blir fin på kort. De här gillar jag nog bäst, både poser och inte.

Besviken x 2

Igår såg jag Uppdrag granskning om FN-personals (bland andra) uppförande i Kongo, eller egentligen om deras dåliga uppförande och blev både upprörd och besviken. I Kongo är det sexualiserade våldet systematiskt och omfattande, och så visar det sig att de människor som åker dit för att hjälpa och skydda, själva uttnyttjar barn och kvinnor sexuellt. Programmet finns på SVT-play för den intresserade.

Nästa besvikelse infann sig idag när identiteten på den häktade f.d. polischefen avslöjades och det var Kapten Klänning (jag är egentligen emot att avslöja namn innan dom fallit men Rapport sa det, så då gör det väl ingen större skillnad om jag gör det också). Jag har för några år sedan lyssnat på honom och blev då väldigt imponerad av hans åsikter och person. Och idag känner jag mig rätt grundlurad.

Jag tycker att vi ska kunna förvänta oss mer av människor i vissa positioner, till exempel poliser och FN-personal. Någon djävla ordning får det väl vara!?

Är tyvärr lite besviken på mig själv också (så rubriken kanske skulle varit "Besviken x 3") men tack och lov är detta inget som vare sig Uppdrag granskning eller Rapport tar upp. Hoppas dock på en ljusning imorgon då jag ska få leka modell för en kväll och bli sminkad och fotograferad. Tyvärr finns väl en risk att man blir besviken då också... :-)

Tack SVT!

Tack SVT för Mästarnas mästare! Det är TV-underhållning helt i min smak.

Så blev det

För ordningens skull bör jag väl redogöra för fredagens jobbankomst: 7.10. Med facit i hand får man lov att säga att jag lyckades med det nya uppstigarlivet. Planen är att fortsätta i morgon, så då får vi se.

Annars inget nytt under solen.

Veckans ankomsttider

I veckan har jag anlänt till jobbet enligt följande: 07.08, 07.29, 07.55 0ch 07.05. Jag är nöjd men trött, så trött att jag ska gå och lägga mig nu, 22.16. Det händer inte ofta.

God natt önskar Fröken Ur.

Varför...

...har jag så svårt att ta mig i säng på kvällarna. Jag är som Alfons; ska bara... Och imorgon ska ju det nya livet börja, H hämtar upp mig klockan 7, prick! Jag brukar kravla mig ur sängen sådär en tjugo över, i bästa fall. Men förslaget var mitt så det är inget att ynka över. Gör ett försök att lägga mig, om jag stirrar nog länge på John Blund som faktiskt står på fönsterbrädan så kanske det går.

Jag visste det!

DN i söndags: Enligt universitetet i Liege, Belgien, har nattugglor mer energi än morgonpigga. När nattugglor varit uppe i 10 timmar blir de mer alerta och visar högre hjärnaktivitet. När de morgonpigga varit vakna lika länge, börjar de tackla av. Det var väl det jag anat!

Facebook?

Sent skall syndaren vakna; nu har jag registrerat mig på Facebook, men det verkar lite tjorvigt...

Och nu behöver jag inte hoppas längre för väderspåmännen hade rätt. Det är i skrivande bara minus 2 grader!

Burr sa Kasper

Det är lite kyligt nu, minus 28 och det är ändå inte värst av väderrapporteringen att döma. Men på söndag ska det visst bli varmare igen, bara 4 grader kallt. Hoppas, hoppas...

Tog mig hyfsat upp imorse, men maskade med morgonbestyren för jag ville inte gå ut. Sen funderade jag lite och beslutade mig för att trots kylan ta cykeln till jobbet. (Jag är lite konstig på det viset, kör gärna bil på sommaren och cyklar på vintern för sopa bil och skrapa bilrutor är trist.) Upptäckte snabbt att det inte var så smart, det rullade absolut ingenting utan kändes snarare som att sitta på en träningscykel på gymmet. Men skam den som ger sig, anlände till jobbet varm och rosig!

Min första arbetsdag på det nya året blev toppen, det var kul att träffa alla trevliga medarbetare igen och så fick jag till och med en (helt oväntad) present. En kollega hade målat en tavla till mig, av mig! Den var mycket fin och gjorde mig väldigt glad. Jag bestämmer att det var ett tecken på att det nya året också kommer att bli toppen och ge mig många glädjeämnen!

Underbart är kort!

Imorgon är det arbetsdag... glädjedag...

Konsten att gå

Nu när julledigheten närmar sig sitt slut börjar också min rygg bli lite stel efter många timmar i TV-soffan. Eller kanske är det bara latmasken som kryper... Idag bestämde jag mig i alla fall för att försöka styra upp tillvaron något inför torsdagens återinträde i arbetslivet. Steg ett var att ta mig till gymmet för att försöka mjuka upp den där muskeln som sitter vid skulderbladet och som nu ömmar förskräckligt.

Det kändes gruversamt kan jag säga... och avfärden uppsköts med hjälp av ett gammalt avsnitt av Top model. Där yttrades ungefär följande av en modell när hon såg Tyra Banks: It's wonderful to see someone who have walked for so long! Jag kanske inte skulle bli så lyrisk över just den förmågan... Kul var det i alla fall.

Det blev gym och bastu men muskeln är inte nöjd ännu, så återbesök planeras. Steg två är att försöka sno tillbaka dygnet vilket känns än mer motigt för en som halvsåg hockey till halv fem imorse...

Uppdraget nästan slutfört

Före:


Efter:


Den uppmärksamme noterar kanske att jag bara visar en av skåpets hyllor. Det beror på att jag tröttnade och bestämde att de resterande två får bli ett projekt lite längre fram. Men som det gamla ordspråket säger: En hylla är bättre än ingen.