...och ner som en pannkaka. Det är märkligt hur det kan svänga. Igår kände jag mig på topp, men idag känns det annorlunda, lite mer som en sandsäck i min egen luftballong. Och jag vet inte riktigt varför.
Blir ni också trötta på er själva ibland? Det är jag nu eller så är jag kanske trött på bilden av mig, hur jag (tror att jag) uppfattas av andra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag uppfattar dig som en vacker, intellektuell kvinna som sprider liv och glädje omkring dig.Jag brukar gruppera människor, så fort de gör något som förvånar mig,glädje mig eller retar mig kopplar jag det till deras kultur. För mig är du inte i någon grupp, du är bara Ingela, oavsett vad du gör och var du är du verkar som Vitamin.
SvaraRaderaTack!
SvaraRadera