Datorn pustar och frustar och ibland blir skärmen blå; "Ett allvarligt fel har inträffat... Om det här är första gången du ser detta meddelande, starta om..." Jag brukar låtsas att det är det, och följdaktligen starta om. (Förra kraschen lärde mig att det är viktigt att säkerhetskopiera, så nu gör jag det.) Min hopfällbara mobiltelefon har förlorat sin spänst och känns slapp när jag öppnar och stänger. Automatväxellådan i bilen växlar konstigt och idag när däcken blev omlagda såg jag att jag bör köpa minst två nya sommardäck. Varför är det alltid såhär? Saker kan väl gå sönder lite eftersom istället? (Ja, jag vet att sommardäcken inte borde komma som någon överraskning, men nu gjorde de det. Vissa saker känns bättre att förtränga.)
Men det är världsliga saker. Med risk att låta äckligt präktig, säger jag att det ändå är positivt att jag har alla dessa saker som kan gå sönder. Den förestående flytten gör mig uppåt och det känns lätt att andas. Som karaktären Henslowe säger i Shakespeare in love: "Strangely enough, it all turns out well." Någon annan undrar hur: "I don't know. It's a mystery." Så jag drar några djupa andetag och förlitar mig på livets mysterier.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar