söndag 20 juni 2010

Mer måleri åt folket!

Idag har jag börjat måla på en tavla. Det är alltid en viss procedur för mig; jag har en idé, tänker och tänker, skissar lite på en duk och funderar lite till. Och sen börjar jag och det är då det händer. När jag väl börjar så är det som om skapandet får ett eget liv, och det tar alltid nya vägar. Det häftiga är att det alltid blir något, ofta inte alls som jag tänkt från början, men det blir alltid något. När jag målar är det vila för själen, jag är här och nu och det händer ju som vi vet inte varje dag. Alla borde ägna sig åt någon form av skapande som en form av friskvård.

Jag var hyfsat vuxen när jag började måla. Ni vet i skolan så ska det ju alltid bli något, det ska föreställa något vilket kan skapa en hel del prestationsångest. Under den första målarkurs jag gick sa min lärare att om det ska vara likt, då kan man lika bra fotografera. Den meningen löste knutar hos mig. Det finns så klart mycket vacker föreställande konst, men den behöver inte alltid likna något för att beröra eller ha ett berättigande. Robert Broberg har skrivit en kort låt, Farbror Anders funk:

Det lilla barnet sitter och ritar
en bil
brrm brrm
då kommer Farbror Anders in
"va ska nu de där va för nånting då"
en bil
"nä nä nä nä nä nä...
liknar inte en bil"

men jag är inte ute efter det,
jag är mer ute efter själva...
rörelsen alltså!
känslan alltså!
uttrycket alltså!

så - Farbror Anders, här har du
20 spänn!
ta en taxi - och kom aldrig mer igen!

Nu behöver vi ju inte skicka iväg alla farbröder med taxi, men vad jag vill säga är att jag också är ute efter själva känslan och uttrycket. Jag vill också säga att vi borde sluta fråga barn vad deras teckningar föreställer. Beröm färger, former och rörelse istället.

När jag målar brukar jag lyssna på musik. Idag blev det Lundells megasamlingsbox Under vulkanen som jag faktiskt inte lyssnat så mycket på. Och där fanns den underbara "Alla hjärtans dag blues". Uffe sjunger:

Så håll den hårt, håll den kort, håll den borta!
Så håll den hårt, håll den kort, håll den borta!
Ni är tusentals därute som kommer att slås
av Alla hjärtans dags blues.

Jag sjunger högt och tänker att den här funkar till midsommar också.

1 kommentar:

  1. Ingela! Vilket språk du har! Det är underbart, precis som hela du!
    Jag håller med dig, jag frågar aldrig vad det föreställer det barnen ritar (inte vuxna heller...)För oftast så när barnen berättar så ser jag mer i bilden än vad jag såg först...

    SvaraRadera