Lyxliv

Jag måste säga att jag känner mig lyckligt lottad som får vara hemma och studera. Jag njuter i stora drag av att kunna lägga upp mina dagar efter eget huvud. Än har jag inte heller börjat längta efter mina kollegor, men jag tror att det kommer, av två anledningar; jag är ju i grunden en social varelse och så har jag så många fina kollegor. Jag njuter också av att jag lär mig nya saker, det trillar ner polletter varje dag och ibland känner jag mig som ett flipperspel där jag sitter med näsan i böckerna vid köksbordet.

För övrigt kan jag rapportera att mammografibilderna såg bra ut. Apropå det så har jag anmält mig till ett forskningsprojekt om bröstcancer och ska därför åka till det stora sjukhuset där de ska intervjua mig och ta några prover, däribland en biopsi. Jag är lite nervös för det, men sköterskan lovade att de skulle hålla mig i handen. Och sjuksköterskor borde väl hålla det de lovar?